Nu och för alltid
Vad den här tatueringen betyder för mig går inte ens att beskriva med ord, för det skulle inte räcka till att uttrycka vad jag känner. Det känns helt ofattbart att den verkligen sitter där, jag måste kolla flera gånger om för att försäkra mig om att den verkligen finns där!
Den kommer sitta där för resten av mitt liv, påminna mig om min ungdom. För tatueringen är faktiskt som ett kapitel ur min ungdomshistoria. Ett viktigt kapitel som kom till att förändra mig och min livsstil.
Många har varnat mig för att jag kanske kommer ångra mig om några år då jag inte gillar Tokio Hotel längre. Ångra tatueringen kommer jag definitivt inte göra, men det kommer komma en dag då jag inte har ett lika stort intresse för Tokio Hotlel som jag har nu. Men min kärlek till dom kommer aldrig dö ut helt och hållet, dom har satt sina spår och kommer alltid finnas kvar i mig.
Deras musik har förändradrat mig, mitt sätt att tänka, mitt sätt att vara och se på saker. Framförallt har de hjälpt mig att bli starkare som person, jag ger mig inte lika lätt i vissa situationer och jag har blivit bättre på att säga ifrån. Jag står upp för mig själv och vågar göra saker jag aldrig trodde jag skulle våga innan. Dom har givit mig så otroligt mycket och det jag är så tacksam för!
Det ligger en fin historia bakom till att jag gjorde den och jag är så stolt!
För mig är Tokio Hotel så mycket mer än bara ett band....
Tokio Hotel hat mein Leben verändert - Tokio Hotel har förändrat mitt liv 8/4 -11
Good Day
Åh varför sitter jag här?? Jag behöver plugga, har både naturkunskap och geografi prov nu på torsdag! Amanda jag uppmanar dig till att stänga av datorn och göra det du ska nu omedelbums! Dreggla framför datorn kan du göra hur mycket du vill när du är klar med detta! Tänk på din tatuering, det är nu på fredag! Så gör det du ska nu så kan du känna dig nöjd efteråt! Så stick nu va!!!
En liten del ur mitt muntliga tal, det kändes riktigt bra!
Deras kroppsspråk på scenen säger också väldigt mycket, om dm är osäkra, avslappnade eller om de utstrålar glädje och självsäkerhet. När Bill sjunger uttrycker han sig med mycket rörelser, han använder hela sin kropp till att uttrycka vad han känner när han sjunger sina låtar. Det är många som är fascinerade över hans sätt att uttrycka sig på scenen.
Med enkla små gester får Bill den enorma folkmassan att göra precis som han vill, om han sträcker upp händerna gör alla lika dant, om han sätter handen mot örat får han alla att skrika som tokiga. I slutet av konserten så går alltid trummisen Gustav fram till rampljuset och böjer sig ner med händerna hängandes ner mot golvet. Alla förstår då att det är dags för vågen och gör sig redo för att följa med Gustavs rörelser.
Jag har en väldigt stark relation till det här bandet då de har förändrat mig, mitt sätt att tänka, mitt sätt att vara och se på saker. Framförallt har de hjälpt mig att bli starkare som person, jag ger mig inte lika lätt i vissa situationer och jag har blivit bättre på att säga ifrån. Jag vågar gå in i situationer jag aldrig trott jag skulle våga göra innan. Det är få som förstår hur starkt anknuten jag är till Tokio Hotel, man måste vara med och uppleva det själv för att förstå.
Acne- Ett stort problem för många
Att gå omkring och känna sig ful och äcklig tog otroligt hårt på mitt psyke. Jag vågade knappt gå på stan för jag var rädd att bemöta folk, jag vågade inte kolla upp för jag var rädd att möta någon jag kände. Så jag gick och stirrade ner i backen hela tiden. Nu när jag tänker tillbaka så är det riktigt hemskt hur pass dåligt jag mådde. Hur mitt självförtroedne sjunkit till det minimala. Jag mådde skit. Så efter att ha försökt med precis allt; krämer, salvor, tabletter, besökt hudterapefter så beslutade vi oss tillslut för att ta hjälp av en specialist.
Detta kom till att bli min räddning. Sommaren 2008 fick jag Tetralysal utskrivet från en läkare. Efter bara två månader märkte jag stor skillnad, jag hade knappt någon acne kvar. När jag stod och tittade mig själv i spegeln trodde jag knappt mina ögon, det där var mitt ansikte. Helt slätt och utan minsta röd prick någonstans. Jag var helt tagen, det fanns inte med på världskartan att jag en dag skulle få se ut ut sådär. Nu gjorde jag det. I två år hade jag haft känslan av att vara fängslad, nu var jag fri. Fri till att kunna göra vad jag ville utan att behöva bry mig om hur mitt ansikte såg ut, vilken sida jag skulle stå vänd mot för att dölja det så mycket som möjligt, eller oroa mig för vad folk skulle tycka när dom såg vilka "utslag" jag hade i ansiktet.
I tre hela år åt jag Tetralysal och under dom åren har jag blivit starkare både psykiskt och mentalt. Oftast tas inte Acne på allvar och för dem som inte drabbas är det svårt att förstå hur psykiskt påfrestande det är. För det är riktigt tufft, man krymper ihop. Vågar inte ta plats då man skämms över sitt ansikte. Men det finns hjälp och jag vet vart jag ska vända mig till.
Nu efter tre år har Tetralysalen slutat verka på mig då min kropp vant sig vid antibiotikan. Mina problem har sakta börjat krypa fram igen. Jag är snart 20 vilket betyder att jag är en av dom 40% som lider av vuxen acne då mina "tonårsfinnar" borde försvunnit vid det är laget. Så jag lever fortfarande med samma problem. Men jag är definitivt mycket starkare nu än vad jag var innan. Jag vet att hjälp finns och att detta går att bota.
Just nu äter jag B5 tabletter som innehåller zink och Pantotensyra som jag tycker funkar och dels så är det receptfritt och ofarligt. Nackdelen är att man måste ta 20 tabletter om dagen vilket är lite jobbigt men vad gör man inte för att må bra! Sedan har jag varit iväg till Hedemora för att träffa en hudspecialist som gjort upp ett schema speciellt för just min hud. Jag fick en massa krämer som jag ska använda vid morgon ock kväll. Jag är otroligt skeptisk emot krämer då dom alldrig ger något resultat. Sedan kostade dom 2500!!! Otroligt dyrt!!
Men redan efter första natten märkte jag skillnad vilket jag aldrig gjort med övriga krämer så jag ska nog ge detta en chans. Annars tänker jag laserbehandla detta då jag läste en väldigt bra artikel om vuxen acne ur aftonbladet.
Jag tänker fortsätta min vardag som vanligt trots mina problem, inte en chans att jag tänker låta detta dra ner mitt psyke igen. Jag är någon helt annan nu än vad jag var tidigare, och det finns en lösning på detta! Man ska aldrig ge upp! och ta alla situationer med en nypa salt. Jag har bestämt mig, jag ska bli bra!
Bilder för ca 1 år sedan då Tetralysalen slutat verka
Bild från den tid jag åt Tetralysal
Från idag, inget synligt på avstånd iallafall
Mina äcklgt dyra krämer för 2500 kr som jag är så skeptisk emot, men dom har visat resultat (Y)
IH Prolog Berlin- Min nyblivande skola
Gud vad jag längtar, jag vill flytta dit nu på en gång! Jag kommer lära mig så otroligt mycket när jag är där. Sen får jag hoppas av hela min kropp och själ att Tokio Hotel kommer ha en konsert i Tyskland under det halvår jag kommer vistas där. Det skulle vara helt fantastiskt att få se dom live på hemmaplan. Att få stå där med en massa andra tyska TH fans och känna det där magiska lyckoruset komma dånandes igenom kroppen som en gigantisk flodvåg vore guld värt för mig. Det skulle betyda så enormt mycket, en väldigt speciell känsla. Något så egendomligt att man inte riktigt kan sätta fingret på det.
Tänk att dom har förändrat mig så mycket, både på in och utsidan. Det är jag stolt över! Att jag blivit till något bättre och starkare, det har jag bara dom att tacka för. Min relation till Tokio Hotel är så otroligt stark. Om det inte vore för dom hade jag aldrig ens tänkt tanken att flytta till Tyskland för att fördjupa mig i deras språk. Nej, aldrig....
Från början hade jag tänkt skriva om hur otroligt tokglad jag är som fått jobb på Stora Enso vilket resulterar till att jag kan flytta till Berlin och studera tyska ...Men ser nu att jag förmestadels skrivit om Tokio Hotel. Haha aja bättre lycka nästa gång! Får skriva av mig riktigt oredntligt om TH någon kväll då dom verkligen belastar mig med tankar och känslor. För det är då jag skriver riktigt bra har jag märkt.
Om 1 vecka och två dagar ska jag göra min försenade tatuering. Jisses det måste jag också skriva om, haha.
Natti nu Amanda!
Åh jag vill flytta nu nu nuuu!
Att vara en pedagogisk och förstående lärare
Idag på svenskan var det några som skulle göra nationellt muntligt på 5 min och Matilda skulle prata först. Det gick bra i början men sedan blev hon allt mer nervös. Till slut stod hon och skakade, hennes röst darrade och hon kunde inte stå still. Hon kliade sig knallröd på armarna av nervositet och rev till och med upp ett sår på armen. Man kunde till och med se hur svetten pärlade sig i pannan på henne....Jag tyckte så otroligt synd om henne! Jag försökte få ögonkontakt med henne men hennes blick fladdrade åt alla möjliga håll.
Till slut var dom där otroligt långa 5 minutrarna över och hon fick sätta sig igen. Och tro det eller ej så säger Margareta "Ja det där var 6 minuter, en minut för mycket" Ett av hennes värdelösa skämt som bara hon tycker är roliga och sen var det absolut inte rätt tillfälle att säga så! Hon ser att Matilda är super nervös och verkligen kämpar för att hålla nervositeten i styr så säger hon sådär! Hon kunde sagt "Bra gjort Matilda du fixa ju det där" Men Matilda fick faktiskt Mvg och det var hon värd!
Men herre gu vad jag koka av ilska där jag satt vid bänken! Hur kunde Margareta skicka upp henne dit, stå där och prata inför hela klassen när hon till och med blir knallröd i ansiktet bara hon blir tilltalad då hon sitter ner. Helt otroligt, om jag var lärare skulle jag avbryta direkt och föreslå att hon kunde få prata i en mindre grupp istället! Eller så skulle jag till och prata med henne innan hur hon känner inför redovisningen då jag sett att hon inte gillar att prata inför folk.
Precis den här situationen har vi läst om på Soms. Och jag märker klart och tydligt att trots Margaretas många år här på skolan så har hon då rakt inte någon enfarenhet av pedagogik. Det är faktiskt också otroligt viktigt att ha kunskap om som lärare. Vilket hon inte har.
Margareta har klankat ner på mig många gånger, och nu kände jag det rätta tillfället att ge tillbaka. För nu var jag arg! Vi gick ut från klassrummet hon och jag. Hon trodde nog helt självklart att jag hade frågor om nationella provet eller om mina betyg.
Jag sa till henne hur fel jag tyckte det var att Matilda fick stå där och prata inför hela klassen trots sin enorma nervositet. Att hon kunde fått prata i en mindre grupp och att man inte ska utsätta någon för så stor press. Jag drog exemplet om man skulle vara höjdrädd, då ställer man ju sig inte högst upp på stegen utan man klättrar en liten bit i taget.
Då började hon babbla om att för att få högsta betyg måste man prata inför en stor grupp och att hon och Britt-Marie kommit överens om det. Hon sa också att Matilda ville göra detta för att få det överstökat och hon klarade av det dessutom.
Så otroligt respektlöst att säga sådärt! Om man ser att en elev nästan håller på att ge vika där framme är det väl självklart att man avbryter!?....Men tydligen inte. Hon sa också att det där stärkte Matildas självförtroende att hon faktiskt klarade av det.
Jovisst, men i det här fallet kan det lika gärna gå åt andra hållet. Hon kanske gruvar sig jätte mycket nästa gång hon ska redovisa då hon tänker tillbaka på hur det gick sist.
Usch det här gjorde verkligen mig upprörd, jag tänker disskutera det här med Måns imorgon! Det får inte gå till på det här viset....
Sen känner jag mig faktiskt lite stolt också. Man tänker ju alltid efter en händelse att jag skulle gjort si och jag skulle gjort så. Nu gjorde jag precis vad jag tänkte och tyckte!
Positiva listan
- Fint väder
- Jag har stärkt min självkänsla genom att visa vad jag tycker
- Fick hem min studentklänning tidigare än vad jag förväntat mig
- Såg victor
- Hittade 100 kr på gatan
- Fick jobb på Stora Enso
Herve har blivit utvisad från Sverige
Vi gjorde iallafall så gott vi kunde. Tycker det var en otroligt fin gest av alla som var med och demostrerade för Herve den där måndagen. Vare sig man känner en person eller ej som är utsatt tycker jag det är väldigt fint gjort att visa sitt stöd, visa att man är en god medmänniska. En fantastisk insats måste jag säga! Dels samlade dom in ca 5000 kr till en advokat åt honom och mat. Man blir alldeles mållös! Man kunde se på svtplay hur rörd Herve blev då dom berättade att vi organiserat en demostration för honom. Man såg att att han blev tårögd, tänk vilken känsla då ca 200 människor demostrerar bara för din skull! Vilket enormt stöd, förstå vilken kärlek man borde känna. Att man känner sig behövd!
Alla tycker om Herve, han är alltid glad och positiv. Han sprider glädje runtomkring sig och det gör så otroligt mycket, folk blir så glada och man uppskattar den personen väldigt mycket. Herve har aldrig klagat på Sverige och han älskar gå i skolan och han vet precis vad han vill bli......Så blir en sådan person utvisad......Man finner inga ord.
Intervjun med AT strax innan han blev transporterad av polisen till Arlanda:
- Vad händer när du kommer till Kongo?
- Jag har ingenstans att ta vägen. Jag vet inte alls än vad som kommer att hända där. Polisen kör bara dit mig och lämnar mig på planet.
-Vet du hur du ska komma tillbaka?
- Jag vill men vet inte hur jag ska göra det. Jag har inga skäktingar kvar i Sverige eller i Kongo.
- Hur känns det nu då?
Det känns bara som att de bara gör saker på rutin och inte titta på omständigheterna. Det känns inte bra såklart. Samma regering som hade makten och oroligheterna som gjorde att jag flyttade från Kongo är kvar.
- Vad gör du när du landar i Kongo?
- Kongo är farligt för mig, så jag ska försöka lämna landet direkt när jag landar.
- Finns det någonting annat du vill ha sagt?
- Sverige är mänskliga rättigheternas land, folk kan behandlas som människor och inte som djur. Det här ska inte hända någon annan efter mig.
Tänk att ha den känslan inom sig, dom har inte ansträngt sig till max och försökt löst det på bästa sätt! Fy fan säger jag bara!!! Han har absolut ingenting att komma tillbaka till men ändå skickar dom tillbaka honom. Han kanske dör där nere! Det är tamme sjutton inte klokt, jag kokar av ilska! Alla människor har väl för helsike sina rättigheter har dom inte???
Som sagt, dom borde kolla på omständigheterna och inte bara tänka på deras jävla rutiner och regler! Tänk på att det är en människa som vi handskas med, en levande individ. En människa med kött och blod som har ett liv! ¨
Man skickar inte en männsika till ett oroligt land där det är krig och denne fruktar för sitt liv...Jo det gör man tydligen!
Helt otroligt vilket BRA Sverige vi lever i! En applåd, en guldmedalj det borde vi ha!
Om någonting?
Sen det där med att jag skulle skriva en positiv lista varje dag har inte heller blivit av, har antingen glömt eller inte haft tid till det. Men nu ska jag göra det när jag väl sitter här. Och det där jag skrev om sist, att man verkligen ska se till att ta vara på det man har och glädjas åt det....Det har hänt saker o ting som verkligen pekar på det och som säger mig att jag ska lägga manken till, verkligen tänka öööver det!
Positiva Listan
- Fint väder
- Hade en intressant lektion på soms om herve
- Känner mig nöjd över dagen
- Har roliga saker inplanerade att se fram emot
Meningen med livet
Något som vi börjat prata om på filosofin som jag tycker är väldigt intressant är livets mening. Vad är egentligen meningen med livet? Vad är meningen med mitt liv? Det är faktiskt något som jag suttit och funderat på en hel del under den här veckan. Jag har märkt att frågor om livet intresserar mig mer och mer. Jag funderar verkligen över det, går in djupare i mina funderingar.
Vi fick en läxa av Jojje att skriva upp tre meningar med livet för oss själva. Här är mina tre:
Mitt drömjobb
Så vad är min mening med livet? Det första jag tänker på är självklart att jag ska slutföra en av mina viktigaste drömmar. Att bli flygvärdinna, jag har brunnit för det i drygt 4 år och det är verkligen något jag siktar mot och vill uppnå. Det jag väljer att jobba med i livet kommer ha en viktigt och stor betydelse för mig. Det som är viktigt för mig är att jag älskar mitt jobb, att det jag gör betyder något.
Kärlek
Det andra jag tänker på är kärlek, för det är något man vill absolut vill uppleva. Att man väljer att öppna sitt hjärta för någon, få dela sitt liv med den person som är hela din värld. Kärleken är viktig och att man hittar "den rätte" i ens liv. Det kan ta tid, men någon gång kommer han att dyka upp. Jag har gott om tid på mig.
Om jag ska vara ärlig mot mig själv så tror jag redan att jag hittat "den rätta" i mitt liv. För det känns, det känns så tydligt i hjärtat. Även om det inte blir vi så vet jag... He's the one in my life! Sådana som han växer inte på träd, jag skulle gråta tårar av guld av lycka om jag någon gång skulle hitta någon annan som var som honom.
"När den rätte dyker upp, då säger hjärtat till. Sedan får huvudet säga vad det vill"
Uppfylla och sträva efter mina drömmar
Och den tredje meningen. Att jag försöker uppfylla alla mina drömmar (även om dom känns helt omöjliga att genomgå) för man kan aldrig veta vad man kommer lyckas med och inte här i livet. Ingenting är omöjligt! Just det där att jag ska sträva efter mina mål som jag vill uppnå. Det känns som om det är verkligen vad mitt liv går ut på. Att uppfylla saker, att stäva efter något. Vad annars skulle jag leva för om jag inte hade tankar och funderingar över saker som jag vill uppleva och utföra? Man lever bara en gång, man ska ta vara på allt. Det finns så många stängda dörrar i livet som går att öppna. Nu när jag tänker efter så är det massor jag vill göra. Jisses, jag borde skriva en lista!
Men vem vet, det här är vad jag tror just nu är meningen med mitt liv. Jag kanske kommer uppleva helt andra saker med tiden och känna att jaa; Det är det här som är meningen med mitt liv.
Och det är det som är så spännande, jag har ingen aning än. Det är framtiden som avgör, jag kan bara vänta och se...
Det är jag som är huvudrollen i mitt liv. Mitt liv är i mina händer och jag bestämmer hur jag vill göra med det. And I know I'll take good care of It and do the best of the situation!
Serious talk
- Amanda! Amanda till hjärnkontoret tack!
Jag tänker: Va, Jag!? Vem sa det?
- Amanda vet du vem du talar med?
- Emmh, näe??
- Jo jag är ditt samvete och jag behöver tala med dig, nu omedelbums!
- Jaha?
- Du är rent utsagt oduglig jänta! Så här kan du då rakt inte hålla på! Du lovar dig själv saker men du håller dom aldrig. Du säger att du ska göra saker men du gör dom aldrig. Du tar inte tag i saker, du flyr ifrån dig själv. Varför? Jo för du orkar inte ta tag i skiten, du lägger det på hög! Och vet du vad, du kommer få det värre, mycket värre om du inte lyssnar på mig nu och gör precis som jag säger! Är det uppfattat!?
- Va, jaha? Okej?
- I helgen skulle du :
Plugga ekonomi
Skriva klart EN recension om 1000 sidor
Göra klart den där j*kla telefonkursen
Har du gjot det?
- Nej
- FÖR FAN AMANDA GÖR DET DU SKA!
- Förlåt, jag skulle ju. Men sen så hade jag så mycket annat att göra så jag han inte.
- Du har haft mer än ett helt dygn på dig att plugga! Klart att du haft tid, jag vet vad du gjort under helgen så spela inte oskyldig!
- Men
- Inga men!! Har du pluggat nu då som du sa att du skulle göra när du väl slutade tidigt?
- .....
- NU GÖR DU DET DU SKA ANNARS KOMMER DET GÅ ÅT HELVETE FÖR DIG! OKEJ?
- Okej
- Ja så gör det du ska nu och ge sjutton i att skjuta upp allting!!! Du måste ta tjuren i hornen och svik inte dig själv nu, du ska hålla det du lovar annars får du dålig karma! Uppfattat!?
- Ja
- Bra!
Sol = Glad
Tänk vad solen gör mycket, den har en stor betydelse för mig! Jag blir så otroligt mycket gladare och piggare när det är soligt ute! Jag ser allt så positivt och får en så härlig energi. Jag undrar om jag överhuvudtaget skulle ha någon dålig dag om solen skulle skina över en klarblå himmel vareviga dag. Jag tror inte det. Jag och Therese var nyss ner på stan och tog en glass. Vi satte oss utanför Ica på en bänk som stod i lä och man kände verkligen hur varmt det blev innanför jackan och halsduken. Underbart! Vi njöt verkligen. Folk som paserade log brett när dom fick syn på oss, en man kommenterade i förbifarten "ja nu är det vår tjejer." Jaa det är det, sa vi och skratta.
Nu känner jag mig så himmla glad och är full av energi, det känns inte alls lika motigt att sätta sig och plugga nu faktiskt som det brukar. Tack underbara sol som värmer när man fryser, som gör mig till en gladare människa, som alltid ler tillbaka när du gör det och som alltid får en att se lite ljusare på tillvaron trots att det bara är mörker man ser. Tack, you made my day!
Smile and the world will smile back at you
Bort härifrån
Hur kan man känna sig såhär? Jag får väl tända lite ljus och kura ihop mig här i soffan under en filt, lyssna lite på Tokio Hotel och läsa igenom mina positiva listor och läsa lite ur Egoboost. Försöka samla ihop mig lite för just nu känns det som om jag slitits i bitar. Jag måste försöka pussla ihop mig igen.
Min "laga dig själv" lista
- Köp ditt favoritgodis
- Kolla på en bra film
- Läs en bra bok
- Tänd många ljus, gör rummet mysigt
- Lyssna på Tokio Hotel
- Gör bara saker du har lust att göra
- Ta en varm dusch
- Läs dina positiva listor
Amanda do It better next time!
Prov om 45 min och jag flummar på det här viset, fan Amanda du måste fixa det här!
Byxorna!
- Plugga ekonomi
- Skriva klart EN recension om 1000 sidor
- Göra klart den där j*kla telefonkursen
Så det är tveksamt om jag tänker ta mig ut ikväll, men det är ju trots allt studentfest men temat är väl lite halv tråkigt. Sport! Då slösar jag hellre pengar på något annat. Jag har verkligen fastnat för ett par super snygga byxor från Lindex!
Tänk att ha på sig dom till våren med en snygg kavaj till och mina Tommy Hilfiger skor med uppsatt hår och solbrillor. Åh jag vill ha vår nu, våren är en riktig njutnings årstid! Solen börjar värma, man kan gå lättklädd, sätta sig på en bänk och äta glass, ta mysiga promenader längs älven och kanske upptäcka någon tussilago i diket och dra in den där härliga vårluften i lungorna så djupt att man nästan känner sig lite vimmelkantig.
Och just dom där första vårkänslorna man får, är det inte helt underbart!? Nej nu får snön gärna smällta bort!
Nu jäklar ska jag plugga filosofi!
Byxorna!!
Jag lovade, jag ska ine svika mig själv
Det var såhär jag inte skulle göra. Trots att jag faktiskt har lovat mig själv att fixa det här (vilket jag ska göra) så utsätter jag mig själv för ännu en ful utstickare, en gamal ful ovana. Klockan är snart tolv, midnatt och jag har inte börjat plugga filosofi än som jag har omprov i imorgon! Usch och fy på mig! Så nu får jag helt enkelt skylla mig själv, ta tjuren i hornen och göra det jag måste göra, om jag så ska sitta uppe till klockan är två på natten!
Jag har min ljudbok att skylla på här, det är bokens fel att den är så bra att jag bara inte kan slita mig ifrån den förrän den är utläst! Sen så är det väldigt mycket trevligare och mysigare att sitta nedsjunken i soffan och lyssna på en spännande bok än att plugga till filosofi som jag inte förstår ett skvatt av! Jojje litar ju fullt och fast på att jag kommer klara det den här gången men det tvivlar jag på! Filosofi är inte mitt ämne, jag har absolut inte den rätta hjärnan för det tänket.
Ska väl ta mig i skinnet och sätta mig ner och göra klart den här skiten! För tänk att få det här överstökat innan helgen, det vore till en stor lättnad! Om jag bara anstränger mig till max i sisådär 1,5 timme så tror jag att det sitter någorlunda bra iallafall. Jag behöver ju inte börja plugga om på nytt ändå och det är ett +.
Måste bara ta upp det här innan jag går och lägger mig. Jag fick uppleva en mycket välbekant känsla den här kvällen. Som jag nämne tidigare så har jag inte uppllevt en enda ynka känslosam tanke om dig nu på senare tid. Jag märker att det går allt lättare för mig. Ikväll såg du förmodligen att jag var inne på fb och du gillade tre av mina bilder. Jag kände hur hjärtat rusade iväg i bröstkorgen på mig. Du finns kvar här inne. Och jag vet att jag inte kan räkna med att du kommer försvinna helt och hållet, det är nästintill helt omöjligt. Det jag kan göra är att försöka ta mig vidare så gott det går...Nu är jag faktiskt på god väg!
Positiva listan
- Fick min studentmössa
- Mina två närmaste vänner hade vaknat på rätt sida idag (känns som om dom varit lite på kanten den senaste veckan)
- Jag kände mig på jätte bra humör och var riktigt glad
- Jag ringde ett samtal inom projektarbetet trots min telefonfobi (den måste jag göra ett inlägg om)
- Det var god mat i skolan
- Jag såg victor och misstänkte att kan "spionerade" lite på mig, hehe trevligt ;)
- Fick G+ på soms provet
Min energikälla som som triggar mig till att ta tag i det här nu, hur mycket det än tar emot!
I feel the pressure, I'ts coming down on me. It turned me black and blue!
Jag har tappat en massa hår och min hy har blivit sämre. Jag har ätit min medicin så pass många år nu att min kropp har börjat vant sig vid den och slutat ge verkan. Det gör mig frustrerad, arg och besviken. Mår inte hyn bra, mår håret inte heller bra och tvärt om. Det sitter liksom ihop, funkar inte ena delen funkar inte heller den andra. Fatta vilken balansgång kroppen vandrar på, och jag måste hjälpa till att stabilisera den. Jag måste må bra utöver det här för att allt ska funka som det ska. Men det gör jag inte, jag är stressad!
Det kanske inte märks utanpå mig, men inuti känns det. Det bryter ner mig inifrån, gör så att min hjärna stänger av då det blir för mycket och jag varken hör eller ser. Förra året var det år jag mådde som sämst, nu är det klart bättre. Men jag känner hur allt börjar krypa fram igen, smyger på mig bakifrån för att sedan hoppa på mig när jag som minst anar det.
You guys keep me strong even when It's hard <3
